heartache,
Jag fick perspektiv på saker när jag läste vad som
hänt Tonci och hennes man. Jag ska (försöka) sluta
tycka så fruktansvärt synd om mig själv.
Imorgon ska jag ringa KS igen om jag inte kan
hålla mig till fredag.
Det har börjat en ny tjej på jobbet som gjort IVF
(och lyckats!) och jag vill så gärna prata med henne
om det. Fråga hur det känns. Hur jobbigt på en skala
mellan 1-100 det är att ruva. Men jag vågar inte riktigt.
Jag har ju inte ens sagt något till min chef än. Tänkte
att jag skulle vänta tills jag verkligen vet att det inte är
något fel på mig och att vi faktiskt får göra PGD.
Och tills vi faktiskt vet om Andy matchar mig, för gör
han inte det dröjer det ju ett år till ändå..
****
Jag drömmer om barn varje natt. Varje jäkla, natt.
Är det verkligen så att hjärnan bearbetat det man
varit med om under dagen när man drömmer? Isf
är det inte speciellt konstigt att jag drömmer om barn,
plus på graviditetsstickor eller IVF.
I förrgår drömde jag att jag hade ruvat klart och
skulle ta ett grav.test. Jag var så sinnessjukt nervös.
Precis när jag lyfte upp stickan och skulle titta för
att se ett minus eller ett plus vaknade jag. Och jag
var lika nervös i vaket tillstånd som i drömmen.
Är inte det helt sjukt?
Kommentarer
Trackback
