you don't know
En ny blogg, där jag väljer att vara anonym. Det känns lite lustigt,
jag brukar annars skrika ut mitt namn.
Men jag vill vara anonym av den enkla anledningen att jag inte vill att alla ska veta.
Jag vill kunna fortsätta att vara jag, utan att alla tittar på mig med den där
blicken. Jag Hatar den där blicken.
Jag har en genetisk, kronisk sjukdom. Vilket gör att det är 50% att ett framtida
barn föds med samma sjukdom. Och eftersom jag och min sambo A redan
hade börjat planera för ett barn när det här upptäcktes, hoppas jag att
det framtida, friska barnet kommer om en ganska snar framtid.
Jag uppskattar svensk sjukvård. Jag är tacksam över att bo i ett land där
sjukvården är så gott som gratis. Men det tar ju sån himla tid. Efter sommaren
ska vi få komma på informationsmöte om PGD, säger dom. Och jag vill
gråta.
Jag och A bestämmer oss för att försöka på naturlig väg. Då är det iaf 50%
chans att barnet är frisk. med PGD är det baa 25% chans att embryot fastnar.
Fast OM det fastnar, då vet vi iaf att det är friskt. Nu när vi försöker på naturlig
väg måste vi ju gå igenom fostervattenprov och så.
Det är iaf det här min blogg kommer handla om men jag kommer säkert få in
lite andra grejer som händer också.
Kommentarer
Postat av: Lena
Det här är en jättebra idé att du 'skriver av dig' din oro och dina funderingar. Kanske har du tur så att någon som vet nmer om sjukdomen och som själv går igenom, eller har gått igenom, det ni gör nu,läser detta och hör av sig. Det är alltid skönt att prata med nån som vet vad det gäller och handlar om. Det kan var svårt för oinvigda att begripa vad man talar om. Jag önskar verkligen att det kommer att gå jättebra nu framöver. /Kram
Trackback
