I väntan på dig.

Jag höll mig. Och ringde posten istället.
Han hade fått nycklar till porten, så det
var inget problem.

Då fick jag lust att säga "Så varför har jag
inte fått post på två dagar då?" men höll mina
tant-tendenser inom mig. Och så blev jag
ledsen såklart, för det betyder ju att Huddinge
fortfarande inte tänker på mig..

Det blåser ute och jag ser hur löven tappar sitt
krampaktiga tag om grenarna. Jag gillar inte
hösten. Det har jag visst redan sagt..

Jag upprepar mig, eftersom det inte händer
något nytt.

Nu är det bara två dagar kvar tills jag får ringa
till Huddinge..