I väntan på dig.

Jag ringde KS igen. Än en gång svarade receptionisten
att analysen inté var klar. Då blev jag upprörd och bad henne
att be Doktor B att ringa upp mig.

Vilket hon gjorde, en timme senare. Och då var visst
analysen klar! Jag blir så arg. Och fruktansvärt jätteledsen.

För jag matchade inte A. Min kropp misslyckades
med en viktig sak till. Det här betyder alltså att
istället för att kunna se alla 50% av äggen som är
friska så kommer dom bara kunna se 25%. Typ
ett av fyra alltså. Sen ska det ägget bli befruktat,
växa till sig ordentligt och sen fastna inne i mig.
Det är typ en, jävla chans på miljonen.

Det känns så självklart nu. Det är helt enkelt
inte meningen att jag ska få barn. Och jag sitter
på jobbet och biter mig i läppen för att inte börja
gråta. Jag vill gråta, jag vill gråta, jag vill gråta.
Det gör ont i hela halsen av tillbakahållet gråt.
Fan.