tårar,
Jag har inte gråtit så mycket. Jag har inte känt så mycket alls.
Men det är över nu. Konstant gråtande när jag är ensam. Ontontont
överallt. Fysiskt och psykiskt.
Hur gör man det här egentligen? Hur reser man sig från golvet, sopar
bort dammet och fortsätter gå? Imorgon måste jag gå till jobbet.
Måste, på riktigt. En vecka kvar, sen semester.
Kommentarer
Postat av: Anna
Åååå, så ledsen för din skull!! Ta hand om dig nu!
Kram!
Trackback
