I väntan på dig.

En vecka kvar..

Finnarna har tagit över mitt ansikte. Jäkla hormoner (dock är jag tacksam, ni vet
hur det är..).. Jag kan inte borsta tänderna längre utan att få kräkreflexer, brösten
får inte riktigt plats i BH:n och jeansen.. Dom är inte riktigt baggy längre.

Jag är så otroligt tacksam och så himla orolig. Jag vet att jag tjatar men jag vet
verkligen inte vad jag gör om Mini är sjuk. Mini får inte vara sjuk. Mini måste vara
frisk som en nötkärna.

psst: jag vet att det bara är Mars (och att Stockholm brukar få många bakslag i mars..)
men jag hoppas verkligen att det här är startskottet för våren!