nej,
Jag orkar inte. Jag har ont, fysiskt och psykiskt.
Men jag kan inte ligga i soffan fram till fredag.
Fast jag vill.
fem,
Fem ägg. Fem ägg som ska bli befruktade och sedan ska något
vara friskt.
Jag gav upp. Redan där när hon sa hur många det blev. Då visste
jag att det var kört. Nu sitter jag hemma och gråter. Kanske borde
jag gå till jobbet för att få annat att tänka på. Men jag orkar inte.
Imorgon, eller senare idag, kanske jag orkar berätta om hur dagen
var. Kanske lägger jag mig ner i soffan, tycker synd om mig själv
för att det gör så ont och reser mig inte förren på fredag. Jag vet
inte.
nothing,
Idag finns det inget att säga.
Idag är bara en väntan på imorgon.
lördag,
Det känns ganska otroligt att det redan gått så lång tid
att det är äggplock på måndag! I över en månad har
jag sprayat och i nästan två veckor har jag sprutat.
Men nu ska jag bara spraya en gång till och sen är
det klart!
Då är det bara ägglossningssprutan kvar som jag ska
ta klockan 19:30. Exakt samma tid som vi har bokat
bord på Kamarina... Bra planerat. Jaja, sista sprutan
blir även första gången jag inte sticker mig i magen
hemma. Jag tror det går bra ändå. Det måste gå bra.
Även fast jag är så glad att det faktiskt är äggplock på
måndag är jag orolig. Att vi ska få ut jättefå ägg och
att inget är friskt.. Eller växer till ett helt perfekt embryo.
Jag tjatar va? Jag vet.. Det är bara svårt att släppa det.
När man är så nära men så långt bort..
eh..
Ni vet hur jag skulle sitta sådär i tre dagar? "Snälla, säg att det finns ett frisk ägg som.."-grejen?
Jag är redan där. Det blev visst inte tre dagar. Mer sex dagar. Lovely.
Imorgon ska jag och A gå på "date". Vi har inte varit ute tillsammans på
jättelänge, så det ska bli mysigt. Först ska vi gå och äta på Kamarina
(en grekisk restaurang vid skanstull) och sen ska vi gå på bio och se
"Love and other drugs".
Nu vill jag gå hem. Jag är hungrig.
huddinge,
Nej, några 12 äggblåsor fanns det inte. Men äggplock
blir det ändå! Så jag är himla glad.
Det var doktor C idag, min favorit. Han är en riktigt mysfarbror
och jag blev så glad när det var han som ropade upp mig.
Hoppas det är han som gör äggplocket också.
Så, ja. Äggplock på måndag och förhoppningsvis återinsättning
på fredag. Hur ska jag kunna koncentrera mig nästa vecka?
Jag kommer ju bara sitta och tänka "snälla, säg att det finns
ett friskt ägg som utvecklar sig till ett perfekt litet embryo".
I tre dagar kommer jag sitta så.
Men nu ska jag tänka positivt! Eller iaf försöka. Det kommer gå
bra. Det SKA gå bra.
well,
Molvärken är borta. Även det positiva tänkandet.
Sprutorna gjorde ont men jag tog dom.
Imorgon hoppas jag på det bästa. Jag skulle verkligen
uppskatta om ni också gjorde det.
positive thinking?
Jag är så löjligt nervös. Helt sjukt nervös. Ska det kännas
såhär fram till 09:45 imorgon? Jag skakar.
Det molar i livmodern. Jag väljer att tro på att det är för
att äggen växer till sig, inte för att jeansen är lite väl tajta
efter tvätten i söndags..
Och det känns inte som att det är pg.a jeansen. Det känns
faktiskt som att det händer något. Eller så lurar jag mig
själv. Jag googlar ju alldeles för mycket och har läst om
hur det SKA kännas när det gått bra. Och då ska det
mola. Men jag tycker ju att det känns som det..
Jag önskar att jag hade tittat på mig själv oftare. Det
ser ut som en liten utbuktning, typ där jag tror
att livmodern sitter. Och det borde ju definitiv vara
ett bra tecken! Om jag ändå hade vetat att jag inte
alltid ser ut så..
Snälla, rara du-som-bestämmer. Jag ber om 15 äggblåsor.
Kanske nöjer jag mig med 12. Snälla?
trött
Det är klarblå himmel och svinkallt ute. Jag sitter på
jobbet och väntar på att klockan ska bli 17:00.
Jag är nervös inför imorgon. Hormonerna har
gett mig finnar och det stör mig. Ännu mer stör
det mig om jag har stuckit mig själv 13 gånger
och fått dålig hy om det inte ens blir något
äggplock. Det måste bli. Måste.
Ikväll ska jag på någon fotbollsgrej på Debaser
slussen som tidningen Offside fixar. Det lät
faktiskt jättetråkigt (och då vet ni ju att jag
ändå gillar fotboll) och jag har inte riktigt tid.
Jag måste förbereda mig för imorgon. Och vara
hemma till nio för att ta mina sprutor.
Håll tummarna för mig imorgon. Jag lär behöva det..
heaven and hell,
Jag orkar inte riktigt. Orkar inte koncentrera mig tillräckligt
för att faktiskt göra ett bra jobb. Jag känner att dom inte
riktigt förtjänar det, samtidigt som jag tänker på alldeles
för mycket annat för att ens låtsas bry mig.
Idag på lunchen gick jag och shoppade igen. Kläder, den
här gången. Mitt kontokort går varmt alltså..
I eftermiddag ska jag på akupunkturen igen. Även fast det
kanske inte ens blir någon insättning.. Åh, vad jag hoppas
att det fungerar. Att min kropp verkligen tar upp alla hormoner.
Producerar några äggblåsor!
Det här tar verkligen på krafterna.
liite bättre,
Igår.. Ni vet ju redan vilken skitdag det var innan
jag ens kom hem. Men sen.. Hemma fanns det en
väääldigt trött sambo som suckade och gnällde.
Över allt och inget.
Att blanda menopuren var ingen lek. Tur att jag
bara ska ta i tre dagar, that's all. Och den gjorde
så jäkla ont! Gjorde för övrigt puregonen också
igår. Undra om det har med akupunkturen att
göra? Han märke ju att min mage var mitt största
problem (as always) och tryckte och hade sig. Sen
sa han att han inte skulle bli förvånad om jag var
lite öm.
Men jag tror att idag är lite bättre. Liiite. Jag längtar
till fredag men samtidigt inte. Jag vill bara veta.
not again,
Jävla skitdag. Allt blir FEL.
Pratar med vår inneboende. Han undrar om vi planerat
mat för honom, för har vi inte det åker han in till
stan och äter med flickvännen. Jag tänder till. Känner
själv hur det blixtrar i mina ögon.
Vi har planerat mat men jag säger till honom att åka in
till stan. Skitkul att ha en matgäst som egentligen inte
vill vara där. Biter mig i tungan för att inte säga "kom ni
på det här halv sex, eller orkade du inte ringa tidigare?".
Hade jag pratat med honom i två sekunder till hade jag
börjat skrika. Istället ringer jag A och låtsas att han är
O för några minuter. Jag riktigt hör hur A nickar på andra
sidan linjen.
Jag är så ledsen och arg och FÖRBANNAD. Imorgon får
föra med sig något bra, något positivt, något som jag
orkar ta tag i.
När inte ens ett par nya skor med kilklack muntrar upp mig,
då vet jag att det är illa..
tröstshopping,
Efter katastrofen med äggen var jag tvungen
att gå tillbaks till jobbet. Hade absolut ingen
lust men var tvungen.
Så på lunchen gick jag och köpte ett par skor.
Ja, ett par TILL. A kommer titta på dom, sen på
mig, sen på skorna igen och så kommer han säga
"du har ju fem par som ser exakt likadana ut!".
Men jag hoppas att han förstår..
Väl på jobbet fick jag veta att jag får visstid. Inte
tillsvidare. "Dom andra tre har försäkringsbakgrund."
Bullshit, säger jag.
Så när jag väl kommer härifrån om typ en timme tänker
jag gå till Åhléns och köpa någon scrapbook och lite
nagellack. Efter det åker jag hem och kanske så
gråter jag lite i As famn.
Inte över jobbet. Det är dom inte värda.
(Jag är rätt säker på att jag fick visstid eftersom dom
vet att jag och A försöker få barn. Dom skulle ju aldrig
erkänna det men min magkänsla säger mig att det är
anledningen. Det är därför jag låter rätt bitter..)
sånt är livet,
Huddinge. Min kropp klarar inte ens av att producera
äggblåsor. Jag hade tre helt-okej-stora och sex små.
Alla stora var på min högra äggstock vilket är lustigt
med tanke på att jag har kvar typ en tredjedel av den.
Min helt friska vänstra är visst ännu sämre..
Så nu höjar jag puregonen till 200 och tar även 175
av menopur. Sen ska jag tillbaks på fredag för ett
nytt ultraljud. Jag hoppas verkligen att det ser bättre
ut då!
Eftersom vi gör PGD är det ännu viktigare med många ägg,
eftersom det sen bara är 25% chans att embryot inte
har den skadade genen. Fan.
såklart..
Huddinge ringde. Mitt värde var lågt. Såklart.
Så idag har jag sprutat i mig 175 istället för 100.
Och så ska jag dit imorgon på ultraljud.
Det är såklart att min kropp inte klarade det
här heller..
Akupunkturen var helt okej. Det känns ju lite som
hokuspokus men jag tror faktiskt på det. Eller så är
det helt enkelt så att jag så himla gärna vill att det
ska fungera..
work
Jag är fortfarande hostig och snorig men
halsontet är borta och febern också.
Imorse var jag i Huddinge och lämnade blodprov.
Nu sitter jag bara och väntar på att dom ska ringa
och berätta hur det såg ut. Sjukt störigt!
I eftermiddag ska jag på akupunktur. Jag tänker
att det ju inte kan skada. Förhoppningsvis
förbereder det min kropp på det som (jag hoppas)
komma skall.
Ni får en uppdatering på hur det kändes ikväll.
Om A kan slita sig från datorn i två sekunder..
sjukare,
Jag är så jäkla förkyld. Kan inte riktigt tänka, känns som
att hela huvudet är fyllt med slem.
Sprutan gick bra att ta igår också, fast det gjorde sjukt ont.
- Aj! Tänk om jag stack mig i hjärtat!
- Nålen går inte så djupt. Och älskling, om ditt
hjärta sitter därnere är det nog ett större problem..
Ibland tänker jag inte riktigt efter innan jag pratar..
Jag är hemma från jobbet men måste nog gå dit imorgon. Iaf
för en timme eller så. Jag ska på intervju med min chef om en
fast anställning. Vi är fem stycken som började ungefär samtidigt
och vi har alla visstidsanställningar. Nu finns det tre tillsvidare anställningar
som vi då ska slåss om. Jag känner att det är rätt okej om jag inte får
en av dom, för det finns även två vikariat som räcker under hela 2011.
Och jo, jag trivs rätt bra på jobbet. Men jag jobbar med pension. Och
med min ångest är det inte så bra att prata med unga tjejer som ringer
in för att deras pappa född 1959 har gått bort. Då måste jag gråta..
sjuk,
Igår tog jag min första spruta. Det gick bra, gjorde lite ont
men inga problem.
Idag har jag sjukt ont i halsen, i huvudet och så snorar jag.
Jobbade inte och nu ska jag lägga mig i soffan. Buhu.
huddinge,
Imorse åkte jag iväg till Huddinge för att lämna blod, så
vi ser om jag är nedreglerad. Frågade i informationen
vart jag skulle och sen gick det bra. Dom fick blod ur mig
på första försöket, det är inte helt vanligt!
Sen var jag tvungen att ringa också, för jag var så osäker
på om jag skulle fortsätta spraya. Det skulle jag. Jag tycker
att det är så förvirrande men jag antar att Huddinge vet
vad dom pratar om.
Sen gick hon och kollade om dom hade fått svaret på blodprovet.
Det hade dom och det såg bra ut! Vilket betyder att jag
börjar spruta imorgon!! Det är ju heeelt crazy.
Sen ringde jag min arbetskamrats man som är akupunktör och
bokade tider hos honom. Jag SKA bli gravid och om jag inte
blir det ska jag ändå vara säker på att jag har gjort allt i min
makt. Jag vill inte behöva tänka "tänk om".
london,
Så sitter jag här på jobbet. Det känns konstigt, för jag var så
himla säker på att jag skulle dö under den här resan. Jag känner
mig nästan chockad över att vara i liv. Chockad och överlycklig,
förstås.
Jag kom hem till lägenheten klockan 02:00. Gick upp klockan 07:30.
Jag är så fruktansvärt trött att jag vill gråta och jag har verkligen
ingen lust att jobba till 18:00. Men London var underbart. Shopping
och fotboll. Tyvärr inga skor, dom jag ville ha var slut i size 7 överallt.
Det var fantastiskt. Jag saknade Andy och tjejerna men hade det bra.
Nu är jag hemma igen med slask och is. Jag längtar bort.
hate,
Ont i magen och en olustkänsla. Jag är så
jäkla nervös. Jag hatar att flyga. HATAR.
Jag sitter typ och skakar. Alla säger att jag
ska supa ner mig men jag känner mig själv.
Då kommer det bara bli värre.
Åh, fy fan.
london,
Jag längtar efter slask. Eller det är ju egentligen en lögn, jag
längtar inte det minsta efter slask. Men jag längtar tills snön
är borta och jag kan använda vilka skor jag vill utan att behöva
oroa mig för att halka.
Så kanske det är i London men hade jag satt på mig mina
kilklackar hade pappa tittat på mig som om jag var
dum i huvudet. Och jag kan inte gå varken långt eller fort
i kilklackar, så jag håller mig till platta skor i helgen.
Klockan 18:15 lyfter planet från Arlanda. Ni kan väl hålla
tummarna för att vi inte störtar?
huddinge,
Ja, dom ringde upp. Hon som har speciell hand om PGD.
Förklarade hur jag skulle gå på måndag när jag ska
lämna mitt blodprov. Sanningen? Jag har fortfarande ingen
aning om vart jag ska.
Sen frågade jag om hon trodde att jag hade förstört ALLTING
eftersom jag glömde bort att spraya. Det trodde hon inte. Hon
trodde verkligen att jag var nedreglerad. Det kändes himla bra.
För hon borde ju veta.
Imorgon åker jag till London. Jag har redan ont i magen över
flygresan..
jo,
Jag tänkte bara berätta att jag ska ringa Huddinge nu.
Inte för att jag direkt har något att fråga, utan mest för
att jag måste. Innan jag trillar ihop.
jo, s'att..
(den rubriken har jag också använt förut)
När hon skickar ett mail med texten "Alltså, jag blev med
barn på första försöket!" känner jag för att strypa
henne. Men jag får skylla mig själv, som valt att inte
berätta för någon. Som valt att hålla hela bloggen anonym.
Som valt att hålla käften.
Som ni märker är jag riktigt positiv idag. Nästan som att
jag vandrar på regnbågen. Bläh!
Idag får jag och A en inneboende. Vår goda vän O har fått
jobb i Stockholm men får inte flytta in i sin nya lägenhet
förren i slutet av januari. Oss gör det inte så mycket, vi har
ju extra rum (helt i onödan, uppenbarligen) och O är så
himla rolig!
Jag är nervös för London. Jag åker på torsdag. Är rädd för
flyget. För terrorvarningar. För att dö. Hur ska A kunna
betala av bolånet om jag går och dör? Det fungerar ju
inte. Åh, så här kan jag inte tänka..
oh well,
(Jag har haft den rubriken förut va?)
Imorse höll jag på att glömma att spraya när A väckte mig.
Han går hemifrån vid tio i sex och pussar alltid på mig då
så att jag ska vakna och spraya. Det var tur att han sa
"dax att spraya", annars hade jag bara vänt mig om och
somnat om.
Ibland blir jag så fruktansvärt trött på människor i allmänhet
och negativa jävlar i synnerhet. Speciellt när jag är trött,
hungrig och sprayar. Jag är inte en så bra människa då.
Och så kommer det en tjej med en vigselring på fingret
och ler mot mig. Vi är vänner. Redan innan hon viskar
det i mitt öra vet jag vad hon ska säga. "Jag är med barn!".
Jag ler mot henne. Klämmer fram ett "Grattis". Går in på
toaletten och gråter.
Ibland tycker jag så synd om mig själv att jag skäms. Men
jag är så fruktansvärt ledsen hela, jävla tiden och alla
andra har exakt det jag vill ha.
Så A, var är min jävla ring?
hard,
Idag kommer A hem. Om typ en halvtimme, kanske.
Och jag vill gifta mig.
KRASH! BOOM! BANG!
..som Roxette skulle ha sagt.
Nu känner jag sprayen igen. Är så jäkla ledsen utan
att veta varför. Och jag HATAR det.
När jag inte vet varför jag är ledsen försöker min
hjärna hitta på ursäkter. Därför får jag alltid dödsångest
när jag känner såhär.
Så jag tror att jag ska gå och lägga mig och så kanske
det är en bättre dag imorgon?
Nu känner jag sprayen igen. Är så jäkla ledsen utan
att veta varför. Och jag HATAR det.
När jag inte vet varför jag är ledsen försöker min
hjärna hitta på ursäkter. Därför får jag alltid dödsångest
när jag känner såhär.
Så jag tror att jag ska gå och lägga mig och så kanske
det är en bättre dag imorgon?
duktig,
Jag är mycket duktigare den här gången. Jag har knappt
gråtit än. Och är rätt stolt över mig själv, även fast jag
förstår att det låter löjligt.
Jag åker hem till föräldrarna, tar en taxi hem, googlar
på vigselringar (nej, vi ska inte gifta oss..), kollar på
Let's Dance och röstar på lill-Weise.
Imorgon är det lördag, då är det bara en hel dag kvar och
sen kommer A hem.
borta,
Just nu sitter A på bussen som tar honom
ungefär 35 mil bort från mig. Han är alltså
påväg till sin pappa. Kommer ni ihåg hur
jag var senast han var där?
Jag ska försöka att inte gråta lika mycket
den här gången. Har gjort en liten
check-lista för vad jag ska göra. När mina
tv-program börjar och så. Försöka hålla
mig koncentrerad. Det är först när jag börjar
tänka som jag blir ledsen.
Istället ska jag försöka njuta av att faktiskt ha
lägenheten för mig själv. Vi får väl se hur
länge det lyckas..
****
Om en vecka åker jag till London. Jag hoppas
att det snöar mindre då, annars är det tveksamt
att jag sätter mig på det där planet.
När jag kommer hem hinner jag sova i ungefär tre
timmar innan jag ska till Huddinge och lämna
blodprov. Så den sjuttonde behöver jag alla tummar
jag kan få. Jag MÅSTE vara nedreglerad.
helvete,
Jag glömde spraya klockan 14:00. Kom på det
klockan 15:00. Vad är det för jävla fel på mig egentligen?
jag tog en kula,
Jag vet inte riktigt vad jag känner. Jag är så
fruktansvärt arg på mig själv för att jag är
så himla klantig. Är det svårt att läsa eller?
Men samtidigt tror jag verkligen att jag kommer
vara nedreglerad. Jag kan inte må såhär, utan
att någonting rör sig i kroppen.
Allt jag vill är ju att ha ett barn. En liten minimänniska.
Ska det vara så svårt?
nyårslista
Höll du några av dina nyårslöften?
Jag tror inte att jag hade något. Jag håller dom aldrig iaf.
Blev någon av dina vänner förälder i år?
Nej. Och thank god for that!
Vilka länder besökte du?
Spanien.
Är det något du saknar år 2010 som du vill ha 2011?
Barn.
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jag blev bostadsägare. Om det räknas.
Vad var din största framgång 2010?
Jag stod jävligt still 2010..
Har du varit sjuk eller skadat dig?
Jag har ju varit förkyld. Och haft influensa.
Bästa köpet?
Lägenheten!
Vad spenderade du mest pengar på?
Skor, skulle jag tro. Om man slår ihop alla jag köpte.
Annars la jag mest pengar på lägenheten.
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Brevet från Huddinge. Vad löjligt egentligen.
Vilka låtar kommer alltid påminna dig om 2010?
Från och med du - Oskar Linnros
Gubben i lådan - Daniel Adams-Ray
Dancing on my own - Robyn
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Ledsnare på många sätt.
Vad önskar du att du gjort mer?
Jag vet inte..
Vad önskar du att du gjort mindre?
Varit besatt. Av olika saker.
Hur tillbringade du julen?
Med min familj med utan A.
Blev du kär i år?
Jag var redan kär.
Favoritprogram på tv?
The Big Bang Theory, Grey's anatomy, Criminal minds.
Bästa boken du läste i år?
Jag läste så mycket men jag läser bara chicklitt. Känns löjligt att
säga någon sån bok.
Största musikaliska upptäckten?
Oskar Linnros.
Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
Åkte till Göteborg.
Hur skulle du beskriva din stil år 2010?
Mycket långa tröjor.
De bästa nya människorna du träffade?
Jag träffade inte så mycket nya människor.
oh well,
Huddinge sa inte att det inte var några problem. Men dom sa
inte att det var kört heller. Jag ska börja spraya igen och
fortsätta till den sjuttonde januari. Sen får jag gå och lämna
blodprov och förhoppningsvis vara nedreglerad och börja
spruta den artonde.
Jag blir så jäkla arg på mig själv! Hur kan jag vara så himla
klantig?
problem
Jag tror jag förstörde det. Man ska visst spraya
i fjorton dagar, har jag läst. Jag sprayade bara
i nio och en halv.
Så jävla typiskt mig. Jag hoppas att jag imorgon
får höra orden "nej men det är inga problem. Det
går bra ändå!".
gott nytt år,
Mensen kom igår, på självaste nyårsafton. Jag kom inte
ihåg om jag skulle spraya eller inte men eftersom både
jag och A hade för oss att jag INTE skulle det gjorde jag det
inte. Får väl se vad Huddinge säger på måndag..
Nyår firades hemma hos några nära vänner till A, som även
jag kommit väldigt nära under den senaste tiden. Vi kom in
på barn. Dom har varit tillsammans i tre år, jag och A i fyra.
Och så kom vi in på IVF, konstigt nog. Eftersom dom inte har
en aning om att vi håller på.
"Var TREDJE par!", säger hon och spärrar upp ögonen. Jag nickar
lite frånvarande. Spänner blicken i A som för att säga "ska vi berätta?".
Han skakar lite på huvudet. Jag tror inte riktigt att A är redo än.
Han är nog inte riktigt där jag är. Ibland kan jag nästan känna att
det vore skönt om några fler visste. Så länge som dom inte frågar.
Det är väl där felet ligger.
Det var ändå en bra nyårsafton, även fast det toksnöade och man inte
såg fyrverkerierna så bra. Efter tolvslaget längtade jag mest hem till
katterna. Jag gillar inte att lämna dom ensamma, framför allt inte på
"speciella" dagar. Snart fyller katterna tre år. Jag hoppas att dom inte
hinner fylla fyra år utan att vara misstänksamma på minimänniskan som
bor med dom.
Jag hoppas att 2011 blir bäst någonsin.
